<img alt="" src="https://secure.dawn3host.com/211494.png" style="display:none;">
2019-08-27

Tröskelvärden i offentlig upphandling

Som företagare finns det stora möjligheter att göra goda affärer genom upphandlingar. Men det är viktigt att veta hur förfarandet fungerar, och vad man har att förhålla sig till när man ska delta i en offentlig upphandling. Tröskelvärden har en avgörande roll i vad som gäller för en specifik upphandling.

Offentlig sektor upphandlar allt från kontorsmaterial och förvaltning till omfattande byggnationer och konsulttjänster värda mångmiljonbelopp men eftersom finansieringen består av skattemedel och för att främja objektivitet och öppenhet på marknaden så regleras dessa inköp genom lagstiftning. För att kunna avgöra vilka regler som gäller, och hur upphandlingen kan gå till, så behöver upphandlaren veta vad kontraktets värde kommer bli, och om det beräknas landa över eller under vissa gränser - de så kallade tröskelvärdena. 

EU beslutar om vilka tröskelvärden som gäller och den 1 januari varje jämnt år införs nya, reviderade tröskelvärden. Dessa bygger i sin tur på tröskelvärdena från World Trade Organization (WTO). Uppkomsten av tröskelvärden bottnar sannolikt framför allt i två delar. För det första en gräns för när det inte längre är ekonomiskt försvarbart att genomföra ett inköp i enlighet med samtliga upphandlingsregler. Tröskelvärdena bidrar här till segmenteringsmöjligheter som förenklar för alla involverade att förstå och korrekt förhålla sig till de regler som gäller för den specifika upphandlingen. Och för det andra en bedömning av när det inte kan anses finnas ett gränsöverskridande intresse för upphandlingen mellan EU:s medlemsländer. 

För att göra detta möjligt så rör det sig inte om ett tröskelvärde utan ett större antal som bland annat baseras på vilken lag upphandlingen står under, vilken slags organisation som genomför upphandlingen och för vilken slags produkt och/eller tjänst upphandlingen genomförs. Listan över de senast gällande tröskelvärdena hittar du på Upphandlingsmyndighetens hemsida

I Sverige görs generellt en uppdelning mellan EU:s tröskelvärden, som ofta benämns som “över tröskelvärdena” eller direktivstyrda förfaranden, och nationella tröskelvärden där även direktupphandlingsgränsen ligger. Dessa talas ofta om som “under tröskelvärdena” eller nationella förfaranden. I och med denna uppdelning så har det uppstått klassificeringar av upphandlingar.

 

EU-upphandling

Denna form av upphandling regleras av EU:s direktiv och medför att de olika förfarandena som den genomförande organisationen eller enheten kan välja mellan ser ungefär likadana ut mellan medlemsländerna i EU. En mer omfattande lagstiftning reglerar upphandlingen och som huvudregel måste samtliga affärsvillkor vara fastställda redan vid annonseringen av upphandlingen. Dessutom finns det fler upphandlingsförfaranden att välja bland i denna form jämfört med upphandlingar som styrs av nationella regleringar. 

Denna form av upphandling benämns juridiskt som direktivstyrda upphandlingar och som över tröskelvärdet, vilket dock är något missvisande då vi i Sverige tillämpar två olika tröskelvärden som ligger till grund för den nationella upphandlingen och direktupphandlingen.

eu-flag

Nationell upphandling

Den nationella upphandlingen understiger tröskelvärdena för de direktivstyrda EU-upphandlingarna men överstiger det svenska, nationella tröskelvärdet. Särskild nationell lagstiftning gäller och regleringarna är inte lika omfattande och detaljerade, även om vissa regler är desamma. Den huvudsakliga skillnaden mellan nationella upphandlingar och EU-upphandlingar är dock att samtliga affärsvillkor inte behöver vara fastställda vid annonseringen vid denna form av upphandling. Affärsvillkoren kan istället förhandlas fram mellan upphandlare och leverantör. Därutöver ser bland annat upphandlingsförfarandena och reglerna för annonsering och tidsfrister annorlunda ut. 

 

Direktupphandling

Om upphandlingens värde understiger det nationella tröskelvärdet kan direktupphandling användas. Här talar man om direktupphandlingsgränsen vilken är en procentuell del av tröskelvärdena. Denna upphandlingsform kan också användas i vissa fall om det finns synnerliga skäl eller om upphandlingen uppfyller kriterierna för att få använda så kallat förhandlat förfarande utan föregående annonsering. Det finns inga krav i lagstiftningen för hur en direktupphandling ska gå till, dock finns regleringar gällande riktlinjer och dokumentationskrav som den upphandlande organisationen eller enheten behöver ta hänsyn till. 

Lär dig mer om offentlig upphandling. Läs om nio vanliga myter om offentlig upphandling och vad som egentligen stämmer överens med verkligheten.

troskelvarden-i-offentlig-upphandling-bok

Sammanfattning

Som företagare finns det stora möjligheter till goda affärer genom offentlig upphandling. Men eftersom finansieringen består av skattemedel och för att främja objektivitet och öppenhet på marknaden så regleras upphandlingarna av lagstiftning. Tröskelvärdet har en central roll i avgörandet av vilka regler man har att förhålla sig till för en specifik upphandling. De är beloppsgränser som inte bara talar om vilka regler som gäller utan även hur upphandlingsförfarandet får gå till. EU beslutar om vilka tröskelvärden som gäller och dessa revideras vartannat år. 

Tröskelvärdena bidrar också till att förenkla för alla involverade i en specifik upphandling att förstå och korrekt förhålla sig till regleringarna genom att de öppnar upp för segmenteringsmöjligheter i form av olika upphandlingsformer. För att kunna avgöra vilka lagar och regler en upphandling styrs av, och därmed i vilken form upphandlingen kan genomföras så behöver den upphandlande organisationen eller enheten estimera vad kontraktets värde kommer bli. 

I Sverige görs generellt en uppdelning mellan EU:s tröskelvärden och nationella tröskelvärden vilka ofta också benämns som över respektive under tröskelvärdena. Över tröskelvärdena finns EU-upphandlingen som regleras av EU:s direktiv och mer omfattande lagstiftning. Detta medför att de olika upphandlingsförfarandena som upphandlaren kan välja bland är fler och ser ungefär likadana ut mellan medlemsländerna i EU. Under tröskelvärdena finns nationell upphandling och direktupphandling, vilka styrs av inte lika omfattande nationella lagar och regleringar. I dessa upphandlingsformer ser bland annat reglerna för annonsering och tidsfrister annorlunda ut jämfört med EU-upphandlingen och det finns möjligheter att förhandla fram affärsvillkoren mellan upphandlare och leverantör.